Vår historik

Nils Nilsson
Företagets grundare Nils Nilsson föddes i Västra Virestad 1842. Under sin skoltid hjälpte han sin far i dennes arbete som snickare. När fadern vid 50-årsåldern skolade om sig till urmakare började även Nils få nya idéer, Hans dröm var nu att bli orgelbyggare men fadern var emot detta och i stället började Nils, vid 16 års ålder, som målarlärling 1858. En dag fick Nils en violin i dåligt skick som gåva och han ägnade all sin fritid åt att reparera fiolen. Efter att ha lyckats så bra med detta ägnade han snart sin fritid till att reparera även andras fioler. Ersättningen han fick för detta lade han på att utbilda sig vid Tekniska Aftonskolan och lärde sig där flera användbara saker som till exempel att tillverka sina egna verktyg.
Nils fortsatte att arbeta som målare i Helsingborg och Eslöv. Under denna tid tillverkade han fem gitarrer på sin fritid. Han arbetade ett tag som anställd vid en järnhandel innan han öppnade en egen järnhandel i Svedala. Det var nu han började använda sin fritid åt att bygga orglar på riktigt. Nils första frus död och andra omständigheter gjorde att han 1887 bestämde sig för att bli instrumentmakare på heltid.
Företaget N. Nilsson
27 oktober 1888 grundade Nils Nilsson sitt instrumentföretag i Svedala. Nils drömmar om orglar bleknade och han tillverkade sin sista orgel 1889. I stället kom tillverkningen av gitarrer att dominera företagets första år. 1894 flyttades företaget till Torpgatan i Malmö och där skulle det stanna kvar ända till 1972. Företaget blomstrade och Nils började bygga cittror. 1897 fick Nils patent på en speciell anordning för pedalcittror.
Andra generationen
Med sina två fruar fick Nils sammanlagt 20 barn. Av dessa valde tre av hans söner att fortsätta i faderns spår som musikinstrumenttillverkare. Sonen Alfred (född 1876) flyttade till Stockholm och tog sin farmoders flicknamn Brock som efternamn och blev en av landets mest kända lutbyggare och kunglig hovinstrumentmakare. Sönerna Gottfrid (född 1889) och Albert (född 1905) arbetade kvar hos fadern på Torpgatan. Gottfrid byggde sin första fiol vid 16 års ålder. Efter tio år i företaget hade Gottfrid utvecklats till en så avancerad instrumentmakare att han 1914 kunde delta i baltiska utställningen med en luta och en gitarr, båda med intarsia av ebenholts och pärlemor. Även Nils och Alfred Brock hade med instrument på utställningen.
 Nils byggde sin sista fiol 1927 vid 85-årsålder och han dog två år senare 1929. Sonen Gottfrid var då den som fick ta över företaget efter fadern. Samma år som Nils dog tillverkade företaget 5 fioler och 5 cello. Fiolerna såldes för 200-400 kr styck och varje cello betingade 600 kr. 1930 var företaget representerat på Stockholmsutställningen. 1938 blev företaget omskrivet i många tidningar när det firade sitt 50-årsjubleum. Gottfrid avled hastigt 1952.
Tredje generationen
Gottfrid fick två söner och efter hans död var det hans andra son Bengt (född 1926) som tog över företaget. Bengt växte upp i samma hus på Torpgatan som firman låg och fick efterhand allt avancerade uppgifter i verkstaden. När fadern i början av 40-talet drabbades av starr lät han Bengt såga rosetterna till lutornas ljudhål.  Efter att ha arbetat ett tag på SJ bestämde Bengt sig till faderns glädje att fortsätta i Gottfrids fotspår. 1952 fick han ett stipendium av Malmö Industriförening för att komplettera sin utbildning. Det gjorde han med en studie- och arbetsresa till Tyskland. Bengt var bara 26 år när han fick överta företaget och han var tacksam att få hjälp av sin fabror Albert. Det var nu som företagets inriktning ändrades till att bara syssla med stråkinstrument. All verksamhet med knäppinstrument slopades och 1968 lämnade den sista lutan affären.
1972 flyttade förtaget från Torpgatan till Erikslustvägen 62 där det fortfarande ligger. En av de som arbetade tillsammans med Bengt var hans hustru Ulla, som arbetade som sekreterare i företaget. Bengt forskade mycket om historiska svenska stråkinstrumentmakare och skrev böckerna Svensk fiolbyggarkonst och Johann Öhbergs violoncelli. Bengt var involverad i företaget fram till sin död 2009
Fjärde generationen
Bengt och Ulla fick fyra barn som alla vid något tillfälle och i olika roller arbetade i familjeföretaget. Dottern Birgitta kom att gifta in sig i den tyska stråkmakarfamiljen Penzel. Men det var Roland (född 1950) som tog över företaget och drev det först tillsammans med fadern och sedan som ensam ägare. Både Roland och Birgitta utbildade sig på fiolbyggarskolan i den lilla tyska alpbyn Mittenwald.
1988 fyllde N Nilsson Fiolbyggare 100år och detta firade stort med utställning på Malmöhus slott och jubileumskonsert i Malmö konserthus. Framstående fiolbyggare och stråkmakare från andra länder kom till Malmö för att delta i firandet.
I det nya årtusendet öppnades webbshopen 2004, även om kunder över hela landet redan sedan länge hade kunnat få varor hemskickade till sig. På TV kunde man se N Nilsson Fiolbyggare i Antikrundan eller som bakgrund i Wallanderfilmen cellisten. När pandemin kom 2020 passade Roland på att dra sig tillbaka och bli pensionär.
Femte generationen
Roland son Fredrik (född 1977) tog över företaget efter sin far. Han hade först studerat datorsäkerhet men bestämde sig sedan för att han trots allt ville fortsätta familjetraditionen och bli fiolbyggare. Även han studerade vid fiolbyggarskolan i Mittenwald. På skolan träffade han sin blivande fru Nadine som följde med hem när utbildningen var klar för att även hon arbeta hos N Nilsson fiolbyggare. Även Rolands dotter Cecilia arbetar i företaget.